HEJDÅ

Nä, nu är jag less på allt det här.
Vad håller jag på med mitt liv egentligen? Är så himla less på att jag inte klarar av att göra saker jag ber mig själv att göra. Nu får det jävlart bli ett slut på det hela!
Vill för det första inte vara deprimerad mer, jag orkar inte med det. Nog för att man inte kan säga "nu slutar jag med det", så funkar det ju inte. Men jag ska inte låta mig själv stoppas på grund av det.

Jag ska se till att klara av allt en vanlig människa klarar av. Dra ner på datorsittandet, tänka mer på att gå långa sköna promenader med voffen min. Sluta vara en jävla slacker, och ta tag i disken, ta tag i städandet, och viktigast av allt: göra bra mat. Bra och nyttig mat. MH. Det låter som en plan. Att fixa allting som är fel. Få det att bli rätt igen.

Tror dock det kommer vara väldigt svårt, och kommer få slå till mig själv mer än en gång, för att få mig att kämpa på. Men det är det värt!

 

 

"Sluta tänka på problemen och blicka framåt."

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HEJDÅ

Förstår inte hur jag tänker ibland. Att jag förstör för mig själv, bara för att...? Ja, för att, vadå? Så dum man kan vara. Men det finns ju inte så mycket man kan göra åt det, förutom att försöka lösa alltihop och fixa till sitt liv. Jag får skylla mig själv, stå för det jag gjort, och hoppas att mina vänner åtminstone har en liten del respekt för mig kvar. Fast jag förstår om den inte finns kvar. Faktiskt, jag skulle nog reagerat ungefär likadant om någon gjort likadant mot mig.

Det känns faktiskt rätt tomt, alltihop. Känner mig rätt idiotisk. Fast det visar ju att jag förstår att jag gjort fel, så det är ju bra, på sitt sätt.

Tror jag försökt skriva om alltihop i över en timme nu, men jag får inte ut någon text, hah.
Äh, det enda jag kan säga är väl att det löser sig förr eller senare. Förmodligen senare. Men det gör ingenting.




"Lilla baby jag kan inte stanna kvar
Jag fuckar upp ditt organiserade liv"

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HEJDÅ